one year has passed by.
Ett år sedan jag var i Orsa med några tjejer och tittade på finaste grabbarna!
Sjukt bra gig; Jonas var tillbaka efter "paus" av en anledning, Jonas var gullig och berättade MASSA fina&bra saker, Jocke var snygg och kramade mig med båda armarna (hehe), Knut kände sig lite utanför (typ), Jonas va gullig och förstod, Jonas kastade ett plektrum till mig, Jonas fixade t-shirts till mig, Jocke (tror jag) ställde sitt vinglas bakom sig och därmed sparka han ut det, Nisse va söt och typ första gången jag krama&snacka med han.
Helt enkelt en underbar dag. I absolutely loved every second of it.
Fina fina Jocke i Orsa 20/6-09
Jag kan erkänna att jag delvis kommer sakna dessa gig, att bara känna lugn och inte behöva stressa. Det är faktist något jag kommer att sakna något enormt. Jag visste att det är 99% chans att mina grabbar går ut som "vanliga människor" och inte smyger omkring. Jag vet inte hur det kommer att bli. Det kommer nog att ta några månader, sen kommer det säkert att vara hur annorlunda som helst! Känns som att det redan har börjat... Med småsmå steg förändras situationen... Jag vet inte om jag ska ha en 100% positiv inställning till detta. Inom mig känner jag en del ångest inför framtiden och hur allt blir. Jag kan säga att jag är faktist bara ungefär 80% positiv till detta. Jag vill självklart det bästa för grabbarna. Men att "förstöra" det jag har med dem, det är en del av ångesten. Jag vill inte att det ska hända, kanske kan det bli bättre? Vi får vänta och se. Jag väntar med spänning, jag känner lycka ändå. 100000000+miljontals 0:r's lycka för er. Jag vill att ni ska klara detta. Jag är stolt, lycklig, glad, förväntansfull, intresserad för eran skull. Att ni vill detta är något som lyser igenom mot mig. Även fast jag inte är helt positivt inställd betyder inte att jag inte vill detta för er. Ni betyder mycket för mig.
Sjukt bra gig; Jonas var tillbaka efter "paus" av en anledning, Jonas var gullig och berättade MASSA fina&bra saker, Jocke var snygg och kramade mig med båda armarna (hehe), Knut kände sig lite utanför (typ), Jonas va gullig och förstod, Jonas kastade ett plektrum till mig, Jonas fixade t-shirts till mig, Jocke (tror jag) ställde sitt vinglas bakom sig och därmed sparka han ut det, Nisse va söt och typ första gången jag krama&snacka med han.
Helt enkelt en underbar dag. I absolutely loved every second of it.
Fina fina Jocke i Orsa 20/6-09
Jag kan erkänna att jag delvis kommer sakna dessa gig, att bara känna lugn och inte behöva stressa. Det är faktist något jag kommer att sakna något enormt. Jag visste att det är 99% chans att mina grabbar går ut som "vanliga människor" och inte smyger omkring. Jag vet inte hur det kommer att bli. Det kommer nog att ta några månader, sen kommer det säkert att vara hur annorlunda som helst! Känns som att det redan har börjat... Med småsmå steg förändras situationen... Jag vet inte om jag ska ha en 100% positiv inställning till detta. Inom mig känner jag en del ångest inför framtiden och hur allt blir. Jag kan säga att jag är faktist bara ungefär 80% positiv till detta. Jag vill självklart det bästa för grabbarna. Men att "förstöra" det jag har med dem, det är en del av ångesten. Jag vill inte att det ska hända, kanske kan det bli bättre? Vi får vänta och se. Jag väntar med spänning, jag känner lycka ändå. 100000000+miljontals 0:r's lycka för er. Jag vill att ni ska klara detta. Jag är stolt, lycklig, glad, förväntansfull, intresserad för eran skull. Att ni vill detta är något som lyser igenom mot mig. Även fast jag inte är helt positivt inställd betyder inte att jag inte vill detta för er. Ni betyder mycket för mig.
Kommentarer
Trackback
